I dag har jag blivit Medarbetare på Buss & spårvagn, så jag tyckte att det kunde vara lämpligt med en liten presentation.

Egentligen var det en "olyckshändelse", att jag hamnade i denna bransch. Jag behövde ett sommararbete 1979, när den myndighet, som jag brukade arbeta hos, inte skulle ha sommarvikarier det året. I stället kom jag att bli konduktör på Lidingöbanan, då fortfarande järnväg med det formella namnet Stockholm - Södra Lidingöns Järnväg (SSLidJ). Jag stannade kvar som helgextra, och när jag efter två år fick möjlighet att bli motorförare (så titulerades tågförarna) gick jag över till heltid.

Sedan har jag kommit att under mitt vuxna liv arbeta med spårtrafik samtidigt som jag har varit en evig student, som gärna går någon trevlig kurs. I vår hoppas jag hinna läsa fornkyrkoslaviska vid sidan av mitt arbete.

Under cirka fem år var jag utbildningsledare vid dåvarande SL Infrateknik AB. I första hand utbildade jag dem som skulle tjänstgöra på SL:s järnvägar, men jag undervisade också dem som skulle tjänstgöra på spårvägar och i tunnelbanan. Till arbetet hörde också att för SL:s räkning upprätthålla kompetens på fordon och spårsystem, så att SL inte skulle vara beroende av hjälp från olika operatörer vid byte av trafikutövare. Bilden visar mig, när en kollega och jag är ute på en s.k. kompetenskörning. Vi är alltså ute och kör bara för att upprätthålla vår behörighet.

Sedan några år bor jag i Lund, och numera tjänstgör jag som lokförare. På fritiden läser jag gärna böcker och tar långa promenader.