Nu är inte jag mycket för spöken och flum men jag måste ändå berätta om en upplevelse på en spårvagn för flera år sedan.

Jag kom från Hisingen och satt ytterst av två stolar. Vid fönstret satt en liten människa som jag uppfattade som en tonåring med en luvtröja med kapuschongen uppfälld så jag inte kunde se om det var en kille eller tjej. Vi åkte länge bredvid varandra.

Vid brunnsparken reste sig "figuren" upp utan att säga något och jag steg åt sidan för att snabbt hoppa in och sätta mig på hans/hennes plats.

Sitsen var alldeles KALL och jag vände mig snabbt om och såg ingen i vagnen eller utanför och detta handlade bara om sekunder.

Personen var helt enkelt borta och alltid när man byter sits med någon som suttit länge brukar ju sätet vara varmt och gott

Vad tror ni? Var det ett spårvagnsspöke?

Löjligt nog har jag aldrig kunnat glömma detta